Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur tre nyexaminerade grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att utbildningens innehÄll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begrÀnsar eller möjliggör lÀrarna mot firitidshems egna förvÀntningar pÄ arbetet? Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer frÄn tre grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehÄll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar ocksÄ att de tre lÀrarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsÀttningar.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

I detta arbete vill vi undersöka om det finns nÄgon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering Àr: Hur ser kvalitetsskillnaden ut pÄ verksamheten i ett enskilt fritidshem jÀmfört med ett kommunalt fritidshem? I vÄr litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har Àven tagit upp Deweys syn pÄ skolan och barns bildning.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

We want to search knowledge in how teachers with a focus on after-school recreation centre estimate how their own competence is used in after- school recreation center and school and what expectations/apprehensions they have on their profession in the future. In our study we have asked teachers with a focus on after-school recreation center how they estimate that their competence has been used in after-school recreation center during the last three years. The method we have used to illustrate this is the Delphi method NordÀnger (2009), where we interviewed eight respondents by e-mail. From the responses, we have found that teachers with a focus on after-school recreation center experience that their skills should get more attention in the school. They want to combine care and pedagogy that supports students' physical, intellectual, social and emotional development.

Syftet med studien Ă€r att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien Ă€r: Vad Ă€r det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lĂ€rarna?I studien anvĂ€ndes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare i fritidshem intervjuades pĂ„ sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag pĂ„ fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgĂ„r att innehĂ„llet i kommunikationen Ă€r det som styr valet av kommunikationsmedel.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn pÄ tvÄ skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lÀrande pÄ fritidshem. Vi menar att det Àr viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vÄrt arbete ligger pÄ barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar för att förstÄ vad barnen har att sÀga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lÀr sig? I tidigare forskning har vi anvÀnt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

In this thesis, rare book collections in university libraries are studied. University libraries function primarily as service institutions for students and researchers. Rare book collections may to some extent be seen as a part of this service. Stockholm and Uppsala University Libraries are the focus in this thesis. They participate because of their difference regarding their rare book collections.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och pĂ„ fritidshem.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Är det skillnad pĂ„ uttryckssĂ€ttet pĂ„ mobbning i skola och pĂ„ fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika Ă„ldrar?Pedagogernas uppfattning om det Ă€r mest pojkar eller flickor som utsĂ€tter andra, eller sjĂ€lva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollĂ€rare och förskollĂ€rare kĂ€nnetecknar mobbarren eller mobbarna?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollĂ€rare i förskoleklass, och tre grundskollĂ€rare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna Ă€r: mobbning pĂ„ skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lĂ€rarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna i studien stĂ€mmer vĂ€l överens med vad litteratur, tidigare forskning sĂ€ger och egna erfarenheter visat..

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrande pÄ fritidshem. Idag vistas mÄnga skolbarn pÄ fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka det lÀrande som sker dÀr utifrÄn antagandet att lÀrande Àger rum stÀndigt och jÀmt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma nÀrmare förstÄelsen av lÀrande pÄ fritidshem söker jag svar pÄ frÄgorna:Hur gestaltar sig lÀrandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lÀrdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv dÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fÄnga fenomenet. För att finna svar pÄ ovanstÄende frÄgor har jag anvÀnt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lÀr pÄ fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lÀrande, vilket inbegriper att kÀnna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag pÄ fritidshemmet och ifall det Àven förÀndrar yrkesrollen. En förÀndring som kan utveckla yrkesrollen frÄn att fokusera pÄ omsorg till att Àven se en stor potential i att undervisa. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med studenter som gÄr sjÀtte och sista terminen pÄ sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jÀmförelse med gÀllande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det Àr intressant att notera hur studenternas syn pÄ uppdraget fokuserar mer pÄ att skapa en trygg och rolig fritid snarare Àn att se fritidshemmet som en arena dÀr eleverna erbjuds en fritid som Àr utvecklande och kan stödja dem i det lÀrande som förvÀntas ha skett i klassrummet.